värsta kännslan

Markus höll henne i knät, och bvc-sköterskorna stod på varsin sida med varsin spruta i handen, och så räknade dom till tre och så kom de där skriket, skriket som får ens hjärta och brista och man känner det ändå in i själen, de gör ont, mamma hjälp mig! jag började gråta, de gick bara inte o hålla sig. fy va hemskt det var. Lillan bara gråter så fort man tar på just de benet den ena sprutan som togs längre än den andra. sängdags nu, upp tidigt, och ta hand och lillan, och sedan fixar och dona för halloween partyt på kvällen.

Tjingeliing


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0